biMELix S-Borreliapaket

biMELix S-Borreliapaket

Borrelia-antikroppar i serum
Antikroppar mot Borrelia burgdorferi görs alltid först med två ELISA-tester, dvs. S-Borr C6 (2001) och S-Borr IgG (2004). Ifall proven ger olika utslag, eller ifall det ena eller båda faller inom gråzonen, görs en klarläggande immunoblotanalys, S-Borr IgG Immunoblot (2005).

1. Primära ELISA-undersökningar

Indikation: Diagnos och uppföljning av Lyme-borrelios (LB)
Metodik:

S-C6-peptid påvisar förekomst av antikroppar mot C6-peptiden i borreliabakteriens VlsE-protein och svaret ges numeriskt som Lyme-index (LI).

S-Borr IgG ELISA påvisar antikroppar mot de rekombinanta borreliaproteinerna p100, VIsE, OspC och p18. Svaret anges i arbiträra enheter, U/ml.

Jouranalys: Nej
Svarsrutin: Analysen utförs 2 ggr/vecka. Provsvaren ges först då samtliga analyser är utförda och kan därmed i undantagsfall dröja upp till ca 2 veckor, speciellt om provet vid mycket höga värden måste spädas flera gånger.
Provtagning 1 ml serum, rör utan gel med röd propp.
Förvaras i kylskåp högst 3 dagar.
Transporteras i rumstemperatur.
Avsändaren ansvarar för att provet är rätt förpackat och märkt.

Referensvärden:

C6-peptid

   

S-Borr IgG

 
Lyme Index Tolkning   U/ml Tolkning
< 0,90 Negativt   0 - 19 Negativt
0,91 - 1,09 Gråzon   20 - 24 Gråzon
> 1,10 Positivt   > 24 Positivt

2. Kompletterande immunoblot-analys

Indikation: Om de två ELISA-analysernas svar divergerar (det ena är positivt, det andra negativt), eller någotdera faller inom gråzonen, görs alltid en kompletterande immunoblot-analys.
Immunoblot-analysen kan också göras som särskild undersökning, S-Borr Immunoblot (2005).
Metodik: (recomBead IgG Luminex® Multiplex (Mikrogen).
Metoden uttrycker förekomst och mängd av sju borreliaspecifika antikroppar
Tolkning

Resultatet ges alltid också som textsvar.

Reaktioner med OspC är mycket karakteristiska vid den tidiga immunreaktionen. VlsE är en mycket tidig markör för IgG reaktion, men förekommer också vid sena manifestationer av Lyme-borrelios.

I sera från sena stadier av infektionen ses vanligtvis starka reaktioner med p100, p18, p39, p58 och/eller VlsE. Det sistnämnda uppträder i detta fall tillsammans med p100 och/eller p18. Antikroppar mot OspA är sällsynta.

Ett positivt resultat i immunoblot IgG visar att borreliaspecifika antikroppar finns men indikerar inte nödvändigtvis en aktiv Lyme-borrelios. Eftersom IgG antikroppar brukar kvarstå en längre tid efter en överstånden infektion, kan antikroppar från genomgången infektion med Borrelia burgdorferi fortfarande vara påvisbara efter flera år.

Ett negativt testresultat med immunoblot IgG kan inte helt utesluta en infektion med Borrelia burgdorferi. Särskilt i infektionens tidiga stadium är det möjligt att antikroppar inte finns, eller ännu inte finns i påvisbar mängd. Tidigare behandling med antibiotika i det tidiga stadiet kan, t.o.m. om den inte har haft effekt, ändå motverka bildningen av påvisbara antikroppsmängder. Om Lymeborrelios är kliniskt misstänkt och serumresultatet är oklart (se under 1.) skall testningen upprepas med ett nytt prov som tas minst tre veckor efter det första provet.

Dessa frågor behandlas mer ingående i "Undersökningar vid misstanke på Lyme borrelios" som finns under rubriken Borreliadiagnostik.